Even the best fall down sometime.

Mitt psyke börjar svikta igen. Mina murar som jag har byggt upp bara rasar. Jag vet inte hur jag orkar. Men på något sätt gör jag det. Och det kommer jag alltid göra.
Just nu känner jag att jag behöver få prata med någon, någon som jag inte brukar prata ut med som jag vet håller allt jag säger för sig själv...
Jag vill helst av allt bara skrika rakt ut just nu. Packa mina väskor och bara dra någonstans ett tag, ett jävla bra tag. Komma bort från allt, allt och alla som tynger ner mig utan att dom ens vet om det eller menar det. Från exakt allt och alla. Fan vad skönt det hade vart. Men sen kan man ju fortsätta drömma också.
Men som vanligt håller jag allting tillbaka, om jag låtsas tillräckligt länge kanske allting blir bra till slut. Eller? Låt mig iallafall hoppas att det funkar så. Jag fortsätter le, fortsätter att få folk att tro att jag är stark. Det är bäst så, det bästa för mig. Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig, eller att folk ska försöka låtsas bry sig. Jag vill bara få vara...
Jag vet inte varför eller vad det är som får mig må som jag gör just nu. Men det är skit iallafall, och det finns inte en jävel på den här planeten som kommer kunna göra någonting åt saken..
Jag har varken lust eller ork för någonting just nu.
Varför kan inte människor gå i ide? De vore för jävla skönt nu...



you and i!

Sitter i vardagsrummet seg som en gammal godis, har precis tvättat bort sminket och så. Somnade vid 5 och vaknade halv 8 och nu är jag tröttare än någonsin. Så ska lägga mig snart igen. Men ska iallafall försöka hålla mig vaken någon timme så att jag inte sover för länge för då kommer jag vara för seg i skolan imorgon och det vill vi ju inte?
Det börjar gå ovanligt bra i skolan nu känner jag, jag har tagit igen allt och hänger för en gångs skull med i vad vi gör. Det gör mig riktigt glad. Har också pratat med rektorn och ska plugga så att jag hoppar in med tvåorna så att jag slipper gå tre år eftersom jag redan har gått ettan ett år. Så får förhoppningsvis ta studenten nästa år. Och det känns sjukt bra. Får bara se till att sköta det här och hålla i allt i skolan.

Det är redan onsdag imorgon, det betyder att det snart har gått halva veckan. Helt sjukt ju! Och på fredag åker jag till min älskade kusin i Finspång och spenderar helgen där. Det ska bli riktigt skönt. Kommer också sitta och hålla tummarna för micke hela lördagen då han tävlar då. Men jag vet att det kommer gå bra för han är så jävla bra. Och så länge han har gjort sitt bästa kommer jag vara sjukt stolt över farsan ! :)

Bjuder på en gammal bild för att jag saknar mitt hår!



i tried so hard

Hos min kära mor just nu, springer upp och ner i tvättstugan. Eller ja jag har bara vart nere en gång än så länge haha men de lär bli flera gånger. Ska ner nu om några minuter igen. Missar för övrigt the big game ikväll. ssk vs ssk syd eller ja ssk vs malmö menar jag ju såklart.
Haha har fått höra " och du ska kalla dig själv publikvärd!?" Haha ja ibland måste man göra det tråkiga framför det roliga faktiskt.
Sedan blir det träna thaiboxning med Micke när han kommer hem från sin träning. Ska bli så grymt skönt att träna igen. De va ju liksom ett tag sen sist haha.
Nej om jag ska pallra mitt arle ner till tvättstugan nu då, fuck...



Yeah you bleed just to know youre alive.

Har haft en super mysig helg med min älskade Rebecca! Allt har vart lite upp och ner för båda men jag har endå haft det sjuk roligt. Dampattacker osv!
Helgen har restulterat i mycket tankar och i stort sett inget annat. Hur kan man hålla på som vissa personer gör? Hur kan man såra en person man påstår sig älska så mycket? Och hur kan man gå bakom ryggen så hårt på en vän? När du endå är och hugger mig i ryggen kan du passa på att kyssa min röv samtidigt!
Jag vill tacka två personer, börjar med Rebecca!
Det är sjukt hur bra jag mår med dig, hur glad du kan få mig på en sekund. Du får mig att le när jag inte ens vill le. Och jag är glad att du gör det. Jag är glad över att du ställer upp som du gör och du vet att jag alltid komme ställa upp för dig. Det är du och jag no matter what de vet du va? Jag älskar dig min fina vän!
Jeanette, inte tog de lång tid innan jag såg dig som en av mina närmsta. Du är så grymt jävla härlig så det är sjukt. Och en av dom få ärliga människorna som finns i den här staden. Jag är glad över att du är just MIN vän och att du finns i mitt liv. För vad hade jag gjot utan dig vissa gånger? Du har funnits där för mig när jag mått som värst och som bäst. Det är helt otoligt att en människa kan ha så stort och gott hjärta som du har. Jag älskar dig fina!



öppna hjärtat, känn dig fri!

Tror jag kommer ruttna bort här snart. Var hemma från skolan idag för jag hade feber igår. Låg i fosterställning i sängen och grät som en liten bebis igår. Och idag har jag haft ont i kroppen men jag tror inte att jag har haft feber iallafall! Har pluggat massvis idag, känner mig så otroligt jävla duktig! Har städat lite, för dom som inte såg hur de såg ut innan kommer inte tro mig men jag har faktiskt diskat, dammsugit och så. Men det ser fortfarande för jävligt ut.. hur lyckas jag!?
Har precis fixat naglarna också, för jag har så jävla tråkigt. Och nu ska jag nog hoppa in i duschen. Och imorgon blir det skolan igen. Kan inte sitta hemma ensam en dag till. Då tror jag att jag blir galen haha !
Bjuder på lite random bilder;



Tears dont mean your loosing.

Hur kan man beskriva den saknad jag känner just nu? Den grova paniken jag får när verkligheten slår mig i ansiktet. Jag har nekat hela tiden. Tryckt bort tanken varje gång. Men efter idag går det inte. Känslan av vetandet att du låg i kistan framför mig va outhärdlig. Att veta att min glada och älskade farfar låg där livlös fick mig att vilja skrika rakt ut. Att kolla bak och se smärtan och förtvivlan i min mammas ögon. Eller kolla åt sidan och se faster vikt dubbelt av allt gråt och känna pappa skaka av saknaden samtidigt som han trösta faster. Det va den värsta känslan jag någonsin känt. Men jag vet att du har det bättre nu, och jag vet att de gör ont i dig att se oss må som vi gör just nu. Men vi kommer snart att leva som vanligt igen. Inte så att vi någonsin kommer glömma dig farfar. Men vi kommer lära oss att leva med saknaden. Men nu måste vi få sörja, skratta, skrika och gråta. Och farfar. Jag vill tacka dig för att du gjort mig till den jag idag är. För att du lärt mig allt jag lärt mig från dig. Och tack för att du funnits där i hela mitt liv. Du är guld värd min fina ängel! Jag älskar dig<3




how can i make you love me the right way?

Har haft ett grymt höstlov. Har umgåtts med människor som har fått mig att må bra hela tiden. Vilket har resulterat i att jag har mått så jävla bra. Så tack till alla som har gjort mitt lov till en grym jävla vecka! Imorgon är det tillbaka till verkligheten och tillbaka till skolan. Tråkigt men något som måste göras. Torsdagen ser jag absolut inte fram emot, men på ett sätt gör jag det. Då är farfars begravning. Det kommer vara jobbigt men det blir mitt sista hejdå!
Nu ska jag borsta gaddarna och sedan sova då jag börjar 8.30 imorgon. Helt okej endå!
puss&kram.
För övrigt har jag hunnit klippa av mig håret och färga de brunt sen jag blogga sist!



RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!